4 Januari 2012. Efter vårat tvungna uppehåll startar vi för andra gången vår världsresa. Det känns underbart att kunna fortsätta att ”utforska världen” !
Den 5 januari 2012 landar vi i Hanoï och vår kumpan för det närmaste veckorna, Diet Viet Phu, väntar redan på oss. Good Morning Vietnam ! Här är vi.
Att gå omkring i Hanoïs gator är redan en upplevelse. Tusentals ”scooter” kör omkring. I början känns det lite farligt och osäkert att gå över en gata, men när man väl vänjer sig blir det som en lek att slingra sig igenom den stora flocken av ”scooter” som vimlar förbi.
Efter Hanoï börjar vi med Ha Long Bay, en av världens naturunderverk ! Vi fick ha en typisk jonk för oss själva i 3 dagar för att kryssa igenom dom tusentals öar. Vi såg och besökte flera flytande fiskebyar. Fantastisk upplevelse… men tyvär saknar solen.
Efter det åkte vi söder om Hanoï för att besöka den ”jordiska Ha Long” som don kallar den, Tam Coc. En region där det finns mer vatten än fast jord. Det blev tre olika båtfärder : i ett naturreservat kallat Vanh Long, igenom en by som heter Kenh Ga och i Tam Coc som betyder ”det 3 grottorna”. Med en liten träbåt som en kvinna rodde med sina fötter flöt vi längs floden och under långa och låga grottor. Toppen… men solen har ännu inte velat visa sig.
Resan går vidare till Vietnams största naturreservat, Cuc Phuong där vi gjorde en promenad i djungeln med en massa bambuträd, palmer och andra otroligt höga träd. Vi besökte där ett djurskydd center där dom tar hand om apor som håller på att dö ut i Vietnam . Av vissa arter finns det bara ett hundratal kvar. Det beror på att kineserna och vissa rika vietnameser köper dem för ett bra pris… Att äta hjärnan av en apa sägs ge virilitet. Det gäller också för sköldpaddorna som sägs ha olika medicinska värden. I Vietnam äter (och Kina) äter man allt som rör på sig… Tyvär blir et så att vissa djur blir hotande av utrotning…
Nästa dag blev det en lång färd söder ut och på kvällen skulle vi bo hemma hos en vietnamesisk familj. Vi kom fram när när det redan var mörkt. En äldre man som inte pratade engelska hälsade oss välkommen och bad oss följa honom. Vi tog våra väskor och den blev en lång promenad i det dunkla igenom risfält och lerig mark… Efter en lång stund (tyckte vi…) fick vi äntligen se skymten av ett ljus. När vi kom fram blev det som magi : en otrolig stämning på en lokal bondgård, en stor familj, en fantastisk middag ! En underbar kväll som vi inte så fort kommer att glömma. På morgon fick vi äntligen se vart vi var och vilken väg vi hade gåt kvällen innan. Det var som i en saga.
Vi fortsatte sedan med en till kryssning på en flod som ledde oss till en underjordisk flod som är inskriven på Unescos världslista på naturunderverk. Och det kan man förstå när man väl åker igenom öppningen i berget. Det är som en dröm. Floden sägs vara 30 km lång men vi fick ”bara” se en 1km… men vilken km !
Efter ”drömmen” så kom ”mardrömmen”. Zonen vi skulle köra igenom var en av det delar i Vietnam där det blev mest bombat under kriget. VI stannade till i Vinh Moc och besökte underjordiska tunnlar som vietnameserna byggde under kriget för att skydda sig. Där under levde hela byar, hundratals och ibland mer än det som bodde på 15 m och 23 m djup i tunnlar som var 1.6m höga och ungefär 60-80 cm breda. Rummen där familjerna sov var högst 2 kvadratmeter stora. Under dagen gömde dom sig och under natten gick dom till åkrarna för att plantera ris eller plocka frukt. Helt otroligt ! Känslan att gå ner i en sådan tunnel kommer vi nog aldrig att glömma.
Nästa dag var det dags för att köra över den välnämnda ”Molnens pass”. Vid passet var dimman tät och inte många grader på termometern. När vi kom ner på andra sidan så fick vi äntligen se SOLEN ! Och den fick vi sedan ha kvar tills slutet på resan i Vietnam.
I Danang blev det 2 dagars paus vid stranden. Bad, cocktail ock kortspel var det som gällde ! Härligt !
Hué nästa halt. Besöket av marknaden var intressant både för ögonen och näsan… Speciellt stånden med kött var väldigt trevliga… Det gällde att list ut vad det kunde vara för slags av kött… Däremot fanns det otroligt många sorter av frukt och grönsaker. Och det var bättre att se på både för ögonen och näsan…
Sedan besökte vi den förbjudna staden, ungefär som i Peking men i mindre. Hué var nämligen Vietnams huvudstad innan fransmännen kom hit.
Nu var det dags för ännu en kryssning. Vi kryssade på ”Parfymernas flod” och stannade till på olika ställen så att vi fick cykla i bygden. Trevligt. På kvällen blev det matlagningskurs. Vi kan nu laga vietnamesiska vårrullar ! Gott !!
Hoi An är en liten stad som är också skriven på Unesco listor. Staden och husen är väldigt bra välbehållna. Alla hus är gult målade och det blir en skön atmosfär på kvällen när alla tusentals lyktor lyser igenom staden.
Idag är det nyårsafton i Vietnam . Dom kallar det ”Têt”. Det blir en hel veckas firande i hela landet. När vi landade i Saïgon och efter att lämnat våra bagage på hotellet gick vi ut på stan för att vara med på klockslaget vid midnatt. Trafiken med ”scooter” var helt overklig. Här känns det som chaos. Det sägs finnas 4 miljoner stycken här i Saïgon. Men det verkar ändå fungera. Gatorna här är mycket bredare och större än i HanoÏ så för att komma över på andra sidan är en ännu större utmaning. Dessutom finns det visst signaler men igen tycks följa dom. Det ända som gäller är att inte tveka och ta sig igenom trafikkaoset. När vi äntligen kom fram till den fantastiskt fint med blommor dekorerade gatan, börjar det trängas lite. Till sist går det knappt att röra på sig men alla är lugna och fridfulla. Vid midnatt var det säkert 3 miljoner människor som var samlade för att se på fyrverkeriet.
Det mest intressanta i Saïgon var krigsmuseet. Att se alla vapen som användes men speciellt se på alla overkliga och otäcka fotona var en stor chock… men det hjälpte oss att förstå lite mer vad dom har upplevt här och fortfarande upplever eftersom varje år dör eller blir skadande flera människor genom att gå på minor eller bomber som fortfarande finns utspridda i landet. Dessutom har amerikanerna använt kemiska produkt för att döda skogen och ännu i dag föds barn som är starkt handikappade.
Vår sista del av resan är i Mekong deltat i södra Vietnam. Floden kommer ifrån Tibet och går igenom Kina, Thaïland och Cambodia innan den delar upp sig i 9 flodar i Vietnam.
Första dagen sov vi över på en ö som heter An binh där det växer en massa frukt. Vi besökte också en by som heter ”Aprikosträdens by”. Framför varje hus finns det dussin aprikosträd med gula blommor som dekoration.
I Long Xuyen, en av dom stora städerna i Mekong tog vi en båt för att se den flytande marknaden och en flytande by. Fascinerande att se hur livet organiseras på vattnet.
Sista dagen blev en av dom mest spännande. Vi stannade i en liten by på vägen tillbaka till Saïgon. Pausen skulle dröja 10 minuter. Det blev 2 timmar istället. Vi gick in i byn och efter ett par hundra meter kom vi till et hus där flera personer satt på marken och åt. Dom hälsade på oss och bjöd oss att komma in. Vi fick smaka på maten… Det var stora svarta sniglar ifrån Mekong floden och orm ifrån samma flod. Som tur fick vi också några klunkar av ris brännvin för att skölja munnen… Efter en stund var över 30 personer samlade runt om oss. Till slut blev vi bjudna hem till 3 familjer där vi fick smaka på olika specialiteter. Dom organiserade också en liten båttur. Det var nog den bästa avslutning av resan.
Dieter reser tillbaka till Genève. Det var jätte trevligt att kunna vara där alla tre tillsammans. Benjamin och Marc fortsätter nu till Cambodia. Good Bye Vietnam !